Fartkamerans hemlighet: När blixtrar den egentligen? Bildelsguiden reder ut

De är en välkänd syn längs våra vägar – de gråa boxarna som vakar över trafiken, ofta kallade fartkameror. Officiellt benämns de Automatisk TrafikKontroll (ATK), och deras syfte är entydigt: att bidra till ökad trafiksäkerhet genom att få bilister att hålla hastighetsgränserna. Men en fråga som ofta dyker upp bland bilförare är: Exakt när blixtrar fartkameran? Finns det en ”dold gräns” som gör att man kommer undan med en liten överträdelse?

Som bilredaktörer på Bildelsguiden vill vi klargöra hur systemet fungerar, och vad du som förare behöver veta för att undvika böter och framför allt för att köra säkert.

Hur fungerar en fartkamera?

De flesta fartkameror i Sverige använder radar- eller laserteknik för att mäta fordonens hastighet. När ett fordon passerar kameran registreras dess hastighet. Om hastigheten överstiger den tillåtna gränsen, utlöses kameran och tar en bild av fordonet och dess registreringsskylt. Bilden används sedan för att identifiera föraren och utfärda en eventuell sanktion.

Men det är just i övergången mellan tillåten hastighet och överträdelse som det finns en viss marginal, en så kallad toleransavvikelse.

Den dolda gränsen: Toleransavvikelsen

Det är en allmän missuppfattning att fartkameran blixtrar exakt när man överskrider hastighetsgränsen med en enda kilometer i timmen. I själva verket tillämpas en viss tolerans innan kameran reagerar. Denna tolerans är inte hemlig i sig, men kanske inte allmänt känd bland alla bilister.

Polisen och Trafikverket tillämpar en marginal för mätfel som är inbyggd i systemet. Denna marginal syftar till att säkerställa rättssäkerheten och att ingen ska bötfällas på grund av små avvikelser i mätutrustningen eller bilens hastighetsmätare. Vanligtvis handlar det om en marginal på några kilometer i timmen eller någon procents avvikelse från den skyltade hastighetsgränsen.

• Vid lägre hastigheter (upp till 100 km/h): Toleransen brukar ligga på ett par kilometer i timmen. Det innebär att om hastighetsgränsen är 50 km/h, så kan kameran potentiellt utlösas först vid en faktisk hastighet på cirka 53 km/h. Observera att detta är ett exempel och exakta siffror kan variera och är inte statiska.
• Vid högre hastigheter (över 100 km/h): Toleransen kan istället uttryckas i procent, ofta runt 3 procent. Om hastighetsgränsen är 110 km/h, kan kameran alltså utlösas vid en faktisk hastighet på cirka 113-114 km/h.

Det är viktigt att poängtera att dessa siffror är generella riktlinjer för hur systemet kan fungera. Den exakta toleransen kan variera något och är en del av polisens interna riktlinjer och kalibrering av utrustningen. Denna marginal är inte till för att ge förare fritt fram att köra snabbare, utan är en teknisk och rättslig säkerhetsåtgärd.

Varför finns denna marginal?

Det finns flera goda skäl till att en toleransmarginal tillämpas:

• Mätosäkerhet: Även den bästa mätutrustning har en viss felmarginal. Toleransen kompenserar för eventuella små avvikelser i kamerans mätning.
• Hastighetsmätarens felvisning: Bilars hastighetsmätare visar ofta en något högre hastighet än den faktiska för att säkerställa att föraren inte omedvetet överskrider gränsen. Toleransen tar hänsyn till detta.
• Rättssäkerhet: Marginalen säkerställer att ingen oskyldig döms på grund av minimala avvikelser eller tekniska fel. Det ska vara otvetydigt att en överträdelse har skett.

Vad händer om man blir tagen av en fartkamera?

Om du blir fotograferad av en fartkamera skickas bilden till Polisen. Där identifieras fordonets ägare via registreringsskylten. Om du som ägare är den som körde, eller om du identifierar föraren, kan du förvänta dig ett brev med ett föreläggande om böter. Vid allvarligare hastighetsöverträdelser kan det även leda till indraget körkort.

Det är viktigt att komma ihåg att fartkameror är en del av ett större trafiksäkerhetsarbete. De placeras ofta på olycksdrabbade vägsträckor eller där hastigheten är särskilt kritisk för säkerheten. Deras primära uppgift är att rädda liv och minska antalet skadade i trafiken, inte att agera som en intäktskälla för staten.

Bildelsguidens råd till bilförare

Som bilförare är det bästa rådet att alltid respektera hastighetsgränserna. Att förlita sig på en ”dold gräns” är en riskabel strategi som kan få oönskade konsekvenser. Inte bara riskerar du böter och indraget körkort, utan du utsätter även dig själv och andra trafikanter för fara.

• Håll avståndet: En lägre hastighet ger dig mer tid att reagera.
• Anpassa farten: Kör alltid efter förhållandena, oavsett skyltad gräns.
• Kör säkert: Hastighetsbegränsningar finns av en anledning – att skydda liv.

Fartkamerorna är här för att stanna och spelar en viktig roll i det svenska trafiksäkerhetsarbetet. Att förstå hur de fungerar, inklusive den inbyggda toleransen, kan ge en viss insikt, men det förändrar inte budskapet: kör lugnt och säkert, och håll dig till hastighetsgränserna. Det är det bästa sättet att undvika en ovälkommen blixt från kameran och, ännu viktigare, att bidra till en tryggare trafikmiljö för alla.